söndag 30 september 2012

Wilton har ju gått ett litet tag nu, men han har inte ställt sig upp själv utan att ta hjälp av något. Men nu har han lärt sig det också :)

Och... Han har lärt sig klättra upp på soffan. Så nu är det slut på friden här hemma. Vi har haft en liten del av lägenheten avstängd för Wilton så att han inte kunde komma åt TVn och sådär, men nu är det kört :P Dagen har bestått av diverse barnsäkrande för oss, Ola håller just nu på med lådspärrar och jag ska gå ner till förrådet med lite prylar.

Wilton i morse

Jag fattar inte varför han får röda ögon på alla kort nuförtiden! :(

lördag 29 september 2012

Fast i träsket

Åh, nej. Ola har fastnat i wordfeudträsket! Det var trevligt att lära känna dig älskling, tack för den här tiden.

;)

fredag 28 september 2012

Leksak som leksak

Barnprogram på pappas nya leksak

Ville inget särskilt

Ska gå och äta kalops som jag har lagat nu, det var bara det. Förvånade utrop och berömmande ord mottages i kommentarsfältet! Tack.

torsdag 27 september 2012

Satt i halsen

Usch, Wilton satte en matbit i halsen vid middagen. Jag kan normalt vara en ganska hispig person men i nödsituationer blir jag totalt lugn och fokuserad. Jag visste som tur var precis vad jag skulle göra; jag la honom först över mitt knä och plockade försiktigt ut den mat han hade i munnen och eftersom biten verkade släppa emellanåt höll jag honom upprätt för att han skulle kunna hosta. Wilton lyckades själv hosta upp biten som satt fast efter en stund (som kändes som en halvtimme men antagligen inte var längre än några minuter). Hemskt var det, men det gick tack och lov bra!

Jag såg på Öppna förskolan idag att de snart ska hålla en kurs i hur man ska agera i akuta situationer, till exempel om barnet sätter i halsen eller skadar sig, och funderade på om inte jag och Ola borde gå. Nu känns det verkligen ännu mer aktuellt! Även om jag i teorin vet hur jag skulle göra om Wilton inte lyckats hosta upp biten själv hade det känts bra att ha fått öva på en docka. Jag hoppas ju givetvis att jag aldrig ska behöva vara med om några akuta situationer men better safe than sorry!

Mellan sitt utbrott tidigare idag och denna händelse var han i alla fall såhär glad:

Fly förbannad

Wilton har precis varit så arg, så arg, så arg. Jag tror faktiskt att han aldrig varit argare i hela sitt liv. Anledningen var att han inte fick en banan. Han skrek, grät, slängde allt som han fick tag på, skulle upp i famnen, ner från famnen, upp i famnen osv, osv.
Det var ju inte så att jag nekade pojkstackaren en banan. Det var bara det att jag ville ge honom en annan banan. Som inte hade skalet på.

Hu, jag förstår varför föräldrar till barn i trotsåldern är slutkörda! Hoppas jag slipper fler sådana utbrott på ett tag.

I övrigt har vi haft en trevlig dag med promenader och öppna förskolan. Natten var mindre rolig då han vaknade vid två och vid fyra och det tog en timme att få honom att somna om båda gångerna. Sedan tyckte han att det var dags att gå upp halv sex. Trots att jag var förutseende nog att lägga mig halv nio igår (eftersom detta inte var första natten med uppvaknanden) är jag tröttttttttttttt.

På allmän begäran: Wiltons önskelista

Det är många som frågar vad Wilton önskar sig på sin första födelsedag (som snart är här, han föddes ju nyss, det är helt knäppt, hur har han hunnit bli ett år, tiden går för fort, osv osv osv...). Det känns girigt att lägga upp en önskelista, men jag vet ju att ni är några stycken som verkligen vill köpa något till honom så här får ni lite inspiration.

Känner man att man inte hittar någon bra present eller helt enkelt inte har lust så köper man ingenting, det viktigaste man kan ge till Wilton är förstås kärlek! :)

*Kläder, storlek 86

*Ytterkläder till höst och vinter, han har en höstjacka men det är allt. Vad behöver man? Overall, regnställ, skor, stövlar (kan en ettåring gå i stövlar?), fuskpolo, mössa med öronlappar m.m. Storlek 86, skor storlek 21-22 (han har ett par i 21 som är för små och ett par i 22 som är för stora så det beror nog på märke. När vi mätt fötterna har vi kommit fram till storlek 22)

*Giftfria kritor eller dylikt

*Något kul att leka med i badkaret

*Leksaker som passar en ettåring

*Någon frågade om vi (han...) skulle bli glada för förbrukningsvaror, och självklart skulle det vara jätteuppskattat! Blöjor, välling och gröt (märket Semper passar Wiltons mage bäst här men på övrig mat spelar märket ingen roll), våtservetter, babyolja, babytvål osv.

*Någon annan frågade om vi har något emot att få begagnade saker, och det har vi absolut inte! Jag handlar ju själv mycket second hand, så det är lika välkommet som nytt! Förbrukningsvaror får gärna vara oanvända dock ;)

onsdag 26 september 2012

Outtröttlig

Wilton går och går och går nu. Så häftigt att se förändringen från "Titta, jag går!" till att han går för att förflytta sig. Några vurpor här och var blir det förstås fortfarande.

En bild på Wilton när han precis börjat lära sig krypa. Då la han sig ner så här emellanåt för att vila. Det tycks inte behövas nu ;)

Bästa bilderna på Wilton!

tisdag 25 september 2012

Gårdagens chock

Jaha, vad har vi här då?

Hmm, det verkar som att jag har SKOR på mig?

Oh, shit!

Att dela ett päron

Såhär ser det ut när jag och Wilton delar ett päron:

Delar, sa jag. Jag sa ingenting om att äta ;)

måndag 24 september 2012

Gilla!

Jag skickade in en bild till en tävling :) Vill ni rösta ("gilla" eftersom det är Facebook) gör ni det här! Sök på "Fångvaktare" så hittar ni bilden på Wilton :)

Wilton och lillmoster

Nu ska vi läsa den här!

Invigd

Jag tror att man först nu kan säga att jag är småbarnsförälder på riktigt; Steg på en kloss, ramlade och vrickade handleden.

För småbarnsföräldrar är det här vardagsmat (Obs. ordvits!)

söndag 23 september 2012

Klättra upp, klättra ner

Fångade Wilton på bild när han klättrade ner från extrasängen som står i hans rum. Han är så försiktig och sätter ner en fot i taget, nu när han väl lärt sig att det kan göra ganska ont att klättra ner med huvudet först... I bakgrunden ser ni Olas kontor/fängelse ;)

Ola 29 år!

Idag fyller Ola år. Wilton är självklart finklädd dagen till ära :)

lördag 22 september 2012

Student!

Idag är jag i skolan hela dagen, har påbörjat en distans kurs (Interkulturell kommunikation 16-30HP). Kursen har ett fåtal campusträffar placerade på lördagar, passar oss i familjen perfekt! :)

Just nu har jag lunch så jag måste kasta i mig den innan det är dags att rusa tillbaka till klassrummet, jippie! Haha, ja, så roligt är det faktiskt! Det är värre när man sitter hemma och försöker skriva.

fredag 21 september 2012

Fikabesök

Idag har jag och Wilton haft trevligt besök av Maria här hemma! Vi diskuterade som vanligt om allt möjligt :) Alltid trevligt med lite intellektuell stimulans, hehe.

Tog inga bilder, ni får några på Wilton som leker med sin coola bil :)

torsdag 20 september 2012

Att respektera föräldrars vilja....

Observera att detta inlägg inte är riktat mot någon speciell person och absolut inte är någon pik till Wiltons älskade farmor/min underbara svärmor!

Men jag tycker att alla måste försöka respektera hur föräldrar vill ha det för sina barn, en tankeställare till någon kanske?

Åsa Erlandson har skrivit denna krönika, som jag hittade här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/kronikorer/asaerlandson/article14986298.ab

Publicerad: 2012-06-15

Textstorlek:

”Farmor är en feeder”

Frisörskan sänkte rösten, gav mig en förtrolig min och avslöjade: ”Jag ger honom sockerkaka när föräldrarna inte ser.” Jag satt i hennes frisörstol och hade lyssnat till en halvtimmes föreläsning om dagens mammor och pappor och hur fåniga de är med alla sina regler: ”Spädbarn får varken socker eller salt nu för tiden”. Men hon, farmor Berit, hade kommit på en lösning. Hon ger sitt åtta månader gamla barnbarn kakor och godis i smyg. ”Det tycker jag att jag kan unna honom!”

Åsa Erlandson om mor- och farföräldrar som trugar på barn onyttigheter

Den där attityden från mormor och farmor är inte helt ovanlig. En kompis suckar över att köket alltid badar i pizzakartonger och rester av semlor när hennes föräldrar har varit barnvakter, trots att hon lagat kycklinggryta till dem allihop som bara var att värma i mikron.
För: ”Vi kan väl få unna dem lite gott!”
Nä. Det tycker inte jag.
För det här är inte ett inlägg i sockerdebatten, en rigid inlaga mot ”den vita döden” (som jag för övrigt inte alls tror att det är). Utan en stilla protest mot vem som tar sig rätten att bestämma vad som ska gälla i en familj. Det är ju inte av omtanke om barnbarnen som mormor/farmor/morfar/farfar envisas med att trycka in godis, bakelser och pizza i ungarna så fort de får chansen. Det är av omtanke om sig själva – eftersom det är ett enkelt och idiotsäkert sätt att bli populär.

Så snälla Berit: Var en farmor, inte en feeder!
Spelar det någon roll? Är det något att uppröras över om fyraåringen och farfar går loss på en förpackning engelsk konfekt någon gång då och då? Ja, om man har lagt tid och kraft på att förklara varför det är viktigt att äta bra mat och att godis är något som man äter på lördagar. När det gäller de allra minsta, spädbarnen, blir det dessutom rent taskigt att sticka åt honom/henne en munsbit av något som är en ny och helt fantastisk smaksensation (sockerkakan) och sedan ta undan kakfatet när fyrverkeriet i munnen precis har börjat. Klart ungen blir förtvivlad.
Barnbarn är livets efterrätt. Låt dem få vara det – inte deras kosthållning.

Åsa Erlandson